Mindfulness är ett fenomen som knappast kan ha gått någon förbi. Få företeelser inom det psykologiska behandlingsområdet kan mäta sig med den popularitet denna metod fått det senaste decenniet. Mindfulness kan beskrivas som ett förhållningssätt som syftar till att hjälpa människor att inte fastna i grubblerier och tankar kring framtiden eller det förflutna och att släppa den inre dömande kritiker som så många av oss bär runt på. Kortfattat handlar metoden om att:
- fästa uppmärksamheten på det som händer just nu i stunden.
- ha en nyfiken inställning till och inte värdera det man upplever.
- inta en accepterande, kärleksfull och ömsint hållning till sig själv och andra.
Detta är vid vissa tillfällen rimliga strävanden som säkert kan bidra till att öka en människas livskvalité. Men detta faktum besvarar inte frågan varför mindfulness fått så mycket större genomslag jämfört med andra psykologiska metoder. Vad är det med mindfulness som tilltalar så många människor i vår tid?
Mindfulness och det uppmärksamhetsstörda samhället
Barbra Ehrenreich konstaterar i sin bok Natural causes – Life, death and the illusion of control (2019) att mindfulness fick sitt stora genombrott när ledande it-företag i Silicon Valley i mitten av 2010-talet sökte efter något som skulle kunna motverka de uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter som allt fler, inte minst barn, tycktes drabbas av i spåren av det explosionsartat ökade användandet av smartphones och surfplattor som dessa företag varit ledande i att utveckla. 1 Om man inte fann ett sätt att hantera denna bieffekt var it-företagen oroliga för att det skulle få till följd att människor minskade sin användning av den nya teknologin, något som både ekonomiskt och ideologiskt (man såg den nya teknologin som en revolution med potential att lösa världsproblem) vore förödande. 2
Räddningen fann man hos den zen-utbildade psykologen Jon Kabat-Zinn som i ett par storsäljande böcker presenterat vad han ansåg vara den sekulära kärnan i de buddistiska tankegångar som under denna tid börjat inspirera en del västerlänningar. Den metod han lanserade – vilken fick namnet mindfulness – innehöll flera komponenter som gjorde den lämplig för att lösa it-företagens problem.
Genom en forskningsstudie 3 som kunnat påvisa att buddistiska munkar som mediterat tusentals timmar uppvisade förändrad hjärnaktivitet så lanserades idén att mindfulness kunde åstadkomma samma resultat (fast på mycket kortare tid). Denna föreställning kopplades dessutom samman med neurovetenskaplig forskning som visat på den stora plasticitet (förändringsbarhet) som hjärnan uppvisar. Utifrån dessa fynd drogs den hypotetiska slutsatsen att det genom mindfulness var möjligt att medvetet omprogrammera hjärnan på ett sätt analogt med att man med fysisk aktivitet kan träna upp och stärka sina muskler. Att likna hjärnan vid en träningsbar muskel var en bild som både var enkel att ta till sig och, visade det sig, mycket lätt att sälja in.
Vilket nu vill vi befinna oss i?
Idag har ett stort antal studier avseende effekterna av mindfulness gjorts. 4 Man har i dessa kunnat visa på positiva resultat när det gäller behandling eller hanterandet av så vitt skilda företeelser som stressrelaterad ohälsa, långvarig smärta, bröstcancer, hjärtsvikt, missbruk och medkänsla med sig själv och andra. Men förklarar dessa forskningsresultat verkligen den enorma genomslagskraft som mindfulness haft? Forskning gällande exempelvis olika former av psykoterapi har ju kunnat visa på lika goda effekter utan att det för den skull lett till den popularitet hos gemene man som mindfulness fått. Hur kan det komma sig?
Om vi återvänder till metoden som sådan, så syftar den alltså till att hjälpa människor att vara i nuet utan att värdera. Man uppmuntras dessutom att inta en accepterande och kärleksfull hållning till sig själv och andra. Detta verkar ju vid första anblick vara en positiv och harmlös inställning. Men om vi lyfter blicken och ser saken ur ett större perspektiv så framträder en annan bild. Många företag erbjuder idag mindfulness som en del i deras friskvårdsprogram och utvärderingar av detta har visat på en förhöjd effektivitet och produktivitet hos de anställda. 5 Den fråga vi bör ställa oss här är om det verkligen kan vara så att mindfulness gör oss immuna mot den stress som ständigt ökande prestationskrav innebär?
Finns det inte en risk att mindfulness används som ett bedövningsmedel som döljer konsekvenserna av en orimlig arbetsbelastning? Är det verkligen rimligt att sträva efter att vara i nuet om det som pågår där bränner ut oss? Och vad innebär ett fokus på en icke värderande och kärleksfull inställning till omvärlden för en individ som befinner sig i ett destruktivt eller förtryckande sammanhang? Skulle en sådan position inte kunna medföra att personen accepterar sin situation i stället för att agera för att förändra den?
Mindfulness kan använd av en utbildad och omdömesgill psykolog eller psykoterapeut naturligtvis vara en relevant metod. Men idag lanseras helt oreglerat flera hundra mindfulnessappar för mobiltelefon i Sverige. Och i händerna på kommersiella krafter så riskerar metoden, i stället för att hjälpa, att cementera förtryckande och destruktiva samhälleliga strukturer. Vi behöver därför vara medvetna om att mindfulness, som alla andra terapeutiska metoder, inte automatiskt leder till något gott. Och den enorma och okontrollerade spridningen av metoden som vi sett det senaste årtiondet har kanske biverkningar som vi behöver bli mer uppmärksamma på.
- Ehrenreich hänvisar till artikeln ”Human attentionspan shortens to 8 seconds due to digital technology” skriven av Lizette Borreli och publicerad i Medical Daily 2015-05-14. ↩︎
- Ett exempel på försöken att minska barns ”skärmtid” finner vi i de rekommendationer för skärmanvändning som Folkhälsomyndigheten kom med i september 2024. ↩︎
- Ehrenreich hänvisar till artikeln ”Meditation gives brain a charge. Study finds” skriven av Marc Kaufman och publicerad i The Washington Post 2005-01-02. ↩︎
- På Mindfulnesscenters hemsida återfinns ett urval av forskning på effekter av Mindfulness som publicerats både nationellt och i internationella vetenskapliga tidskrifter. ↩︎
- Gelles, D. (2012). ”The mind business”. Financial Times 2012-08-24. ↩︎
